Victorias nära och kära

Tillbaka till Victoriasidan

Kontakta oss här Senaste uppdateringarna Upphovsrätt

Även denna avdelning "Victorias nära och kära" börjar få  många bilder/filer.
Vi rekommenderar att du låter det ta de (få) sekunder det tar för alla bilder laddas in innan du börjar titta.
Alla webbläsare kan användas, men de tolkar tekniken olika. Vi kontrollerar alla sidor i Internet Explorer och i Firefox.

 

Snabblänkar till Victorias nära och kära
Sorterade på förnamn A-Ö

Anne Charlotte Benedictsson Fia Bruzelius Knut Benedictsson Nils (Nicolaus) Bruzelius
Axel Lundegård George Brandes Margrethe Ekström Nils Bruzelius
Charles de Quillfeldt George Nordensvan Marie Benedictsson Ola Hansson
Ellen Benedictsson Gustav af Geijerstam Mathilda "Matti" af Geijerstam Uno Benedictsson
Ellen Key Hilda Benedictsson   Wrang och Weibull
  Hilma Benedictsson    
Lite blandat som inte fått en egen avdelning  
       


 

Charles de Quillfeldt

Charmören i Hörby

Charles de Quillfeldt var mannen som fick Hörbys damers hjärtan i brand. Inte minst Victoria Benedictssons. Under åren som han till och från vistades i byn fyllde Victoria sina almanackor med anteckningar om den stilige mannen. Ibland skrev hon i chiffer och ibland skrev hon på engelska.

Charles hade utvandrat till Amerika, men återkommit till Hörby för att betala tillbaka en del skulder. Han var bekant med Victorias make postmästare Christian Benedictsson. Stunderna när Quillfledt vistades i postmästarhemmet framför brasan betydde allt för Victoria. Då utbyttes det blickar och smusslades med hemliga lappar.

Förhållandet var komplicerat och inte minst led Victorias make. 1882 flyttade Quillfeldt för gott till New York. Med efterföljande båt kom hans nyblivna hustru som han träffat genom affärer i Västergötland.

Det är osäkert om Victoria visste att Quillfeldt gifte sig. Bland de bevarade breven finns inget som tyder på det. Victoria glömde aldrig bort "Brother dear" - ett av alla hans smeknamn som Victoria gav honom.

Charles de Quillfeldt gjorde sig en karriär som uppfinnare. Bl.a. uppfann han den flaskkork som är så vanlig på äldre glasflaskor.

Charles de Quillfelts patentansökan på sin flaskkrok.

 

   
   

Charles de Quillfeldt. Årtal okänt, men kan vara från den 28/4 1878. Victoria Benedictsson antecknade då i sin Annotationsalmanacka att hon fick ett porträtt som hon ”tyckte, mycket, mycket om”. Fotograf J. M Lindstedt, Hörby.

Charles de Quillfeldts passansökan 1880.

 

Vem var Charles de Quillfeldt?
Klicka på miniatyrsidan så får du upp dokumenten i full storlek.

 

   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Mathilda "Matti" af Geijerstam

Victorias yngsta styvdotter

Mathilda "Matti" af Geijerstam (1865-1952) var Victoria Benedictssons yngsta styvdotter. Förhållandet dem emellan var speciellt, då de var i starkt beroende av varandra. Victoria menade i Stora boken: Hon har blifvit förkroppslingen af mina lifsteorier, och det är som hon dag efter dag vuxit fram ur mitt eget lif; der är nyckeln till det sällspordt innerliga i vårt förhållande. Hon är min tankes, min hela lifskamps barn. Är jag då icke hennes mor?
Vintern 1885/86 reste Victoria Benedictsson till Stockholm. Det var nu hon tog det verkliga steget in bland den tidens kulturpersonligheter. Bekantskapen med Gustaf af Geijerstam, hans hustru Nennie och Gustafs bror Karl skulle komma att påverka henne resten av sitt liv. Några veckor innan Victoria återvände hem till Hörby reste Matti till Stockholm för att hålla henne sällskap. Illa som Victoria var i sitt ben, blev det Karl af Geijerstam som guidade Matti runt i Stockholm. Tycke uppstod dem emellan och när Matti åter var tillbaka i Hörby inledde hon en omfattande brevväxling med Karl af Geijerstam. Deras brevväxling finns idag tillgänglig i Lunds Universitetsbibliotek.

Brevväxlingen som sådan ger en unik möjlighet för den som vill skaffa sig en uppfattning av Victoria Benedictsson som person. Att det var besvärligt för Karl af Geijerstam att ta sig in i förhållandet mellan styvdotter och styvmor står klart redan frånbörjan.  Karl af Geijerstam besökte Matti och Victoria sensommaren 1886 i Hörby. Det blev ett omtumlande besök, som slutade med att Karl åkte ifrån Hörby som förlovad. Det var Victoria som ordnat med allting, men sett till sig själv i första hand. Karl af Geijerstam förpassades smidigt till Stockholm och ringarna växlades mellan de unga vid ett bestämt klockslag – Karl i Stockholm och Matti i Hörby.  Matti var den person som ställde upp för Victoria i vått och torrt. Det var hon som åkte hals över huvud till Köpenhamn när Victoria inte ville leva längre, det var hon som levde med oron om styvmodern skulle hålla sig kvar i livet.  Matti och Karl ville naturligtvis gifta sig, men Victoria sköt upp deras planer. Först efter Victorias död gifte de sig. Då var Matti redan gravid med sonen Torsten af Geijerstam. För den som vill läsa mer om detta triangeldrama rekommenderas Birgitta Åkessons biografi "In till döden trött".

Victoria tillsammans med styvdottern Matti

Från vänster: Anne Charlotte Ljungberg född Benedictsson, Hilda Benedictsson och Matti af Geijerstam född Benedictsson. Hunden i mitten på bordet är mopsen King ,som var Unos hund. Men det är inte en helt säker identifiering dock mer trolig än den gamla.
Källa: Staffan Benedictsson

Den gamla identifieringen: Från vänster: Okänd, Maria Samsioe, Victoria Benedictsson, och den lilla hunden heter King.

   
   
Matti (Victorias styvdotter) af Geijerstam född Benedictsson med sönerna Karl, Torsten och Gunnar
   
   

Mathilda Beata ”Matti” Benedictsson, senare gift af Geijerstam. (18651952). Victorias styvdotter.
Fotoateljé på Amagertorv 25 i Köpenhamn.
Datering: Troligen 1888. Fotograf: Christensen & Morange, Amagertorv 25, Köpenhamn.

Baksidan: Till den snälle Dick =(Uno Benedictsson). Fr Mattie (syster)

Övrigt: Med största sannolikhet 1888, för det året har brodern Uno (”Dick”) fotograferat sig hos samma fotograf och styvmodern Victoria har låtit fotografera sig två gånger hos samma fotograf, samma år. 9/1 – 16/1 1888 var Matti i Köpenhamn och 21/2 – 4/3 var flera eller alla syskonen på plats i Köpenhamn. 19/3 1888, Besökte Victoria fotografen. Det verkar inte som om barnen är kvar där då. Troligen lät både Uno och Matti fotografera sig samtidigt under tiden 21/24/3. (Information ur Victoria Benedictssons almanacka 1888, meddelat av Birgitta Åkesson)

   
   
Matilda Beata af Geijerstam Benedictsson (1865-1952).
När Matti föddes så dog hennes mor i barnsäng. Modern hette Matilda Benedictsson född Andersson. Dottern fick ärva sin moders förnamn. När fadern Christian Benedictsson senare gifter om sig med Victoria (1850-1888) så uppstår ett särskilt band av förtrolighet mellan Matti och Victoria.

Troligen en fotoateljé på Ronnebygatan 28 i Karlskrona.
Fotograf: Carl Gustafsson, Karlskrona eller Ronneby.
Datering: Troligen 11/6-30/10 1885.

Baksidan: Matti af Geijerstam.
Övrigt:
Den troliga dateringen 11/6-30/10 1885 och orten baseras på att Matti under denna tid var i Karlskrona och genomgick en utbildning inom posten där. (Meddelat av Birgitta Åkesson) 1885 stämmer även bra överens med vad Lennart Snabbs register säger om fotografen under Karlskrona: Gustafson, Carl Ronnebygatan 28, 1880-90, även i Ronneby. Under Ronneby står det bara: Gustafson, Carl Brunsvägen, även i Karlskrona. En annan möjlighet om än mindre trolig är att bilden togs nära brodern Knuts bröllop 25/9 1895 i Ronneby.

   
   

Matti af Geijerstam född Benedictsson (1865-1952) och ett av barnen. Plats: Sängkammaren i Mattis hem. Datering: Troligen sent 1800-tal, eller möjligen tidigt 1900-tal. Fotograf: okänd. Baksidan: Sängkammaren, Faster Matti.

   
   

Matti af Geijerstam född,  Benedictsson (1865-1952). Hennes son: Torsten af Geijerstam (1889-1925). Plats: Salongen i Mattis hem Datering: Troligen sent 1800-tal. Fotograf: Okänd.  Baksidan: Salongen 1sta väggen Matti af Geijerstam + Torsten.

   
   

Matti (Victorias styvdotter) och sonen Torsten af Geijerstam

Baksidan av fotot.

   
   
   

Matti Benedictsson, Victoria Benedictsson född Bruzelius, Anne Charlotte Benedictsson.
Fotoateljé i Hörby. Fotograf: J. M. Lindstedt i Hörby.
Datering: Sent 1870-tal (uppskattning).

Baksidan:
Matti Benedictsson, Gift af Geijerstam. Victoria Benedictsson, Anne Charlotte Benedictsson gift Ljungberg.

Övrigt:
Personen som skrivit på baksidan tror jag är Elisabeth Benedictsson som var gift med styvsonen Unos äldste son Uno. Elisabeth kom in i släkten 1940.

   
   

En yngre Matilda Benedictsson styvdotter till Victoria, som 1886 förlovade sig med Karl Johan af Geijerstam. Senare i livet är hon mest känd som Matti af Geijerstam.

Torsten af Geijerstam (18891925). Son till Matti af Geijerstam.
Fotograf: Okänd

   
   

Matti af Geijerstams make ingenjör/författare Karl af Geijerstam. Bror till Gustaf af Geijerstam, författare och ledare för ”Det unga Sverige”.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Matti med Gunnar Wenner i famnen

   
   

Matti af Geijerstam (Victorias styvdotter), hennes man Karl af Geijerstam
och deras förstfödde son Torsten (Cecilia Wenners morfar)
Ett extra tack till Cecilia Wenner, som tillställt oss bilden.

   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

George Brandes

Victorias älskare (?) åren 1886 - 1888

George Brandes

Georg Morris Cohen Brandes, född 4 feb. 1842 i Köpenhamn. Död 19 feb. 1927 i Köpenhamn, var en dansk-judisk litteraturkritiker och litteraturforskare. Georg Brandes var bror till ekonomen och författaren Ernst Brandes och till politikern och författaren Edvard Brandes. Han hade ett enormt inflytande över skandinavisk litteratur från 1870-talet fram till sekelskiftet. Han räknas som den viktigaste teoretikern och ideologen bakom det modernas genombrott i den skandinaviska litteraturen.

Mellan åren 1886-1888 hade Brandes ett förhållande med den svenska författarinnan Victoria Benedictsson (känd under pseudonymen Ernst Ahlgren). Victoria Benedictsson skar halsen av sig 1888 på ett hotellrum i Danmark på grund av sin olyckliga kärlek och en nedlåtande recension av Brandes bror. Till de skrifter som vanligtvis brukar framhållas som Brandes viktigaste hör Hovedstrømninger i det 19. aarhundredets litteratur.
   
   

George Brandes

Kabinettfoto av Georg Brandes. Fotot med ram är bevarat och finns i Victoria Benedictssons arkiv i Lund. Fotot hade Victoria Benedictsson på sitt skrivbord. Förmodligen från 1886.

   
   

George Brandes. Illustration från tidningen Hemvännen (illustrerad tidning för de svenska hemmen),  januari-mars numret 1888.

Hemvännen 1888

   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Axel Lundegård

Nära vän, kollega och samarbetspartner
En dag i början av maj månad 1884 tog författarinnan Victoria Benedictsson ett avgörande beslut. Hon inledde vad som skulle bli en omfattande brevväxling med den elva år yngre prästsonen i Hörby, Axel Lundegård.
Under de fyra år som de brevväxlade, hann de med att skriva cirka 1500 sidor text. Breven utgör historiska dokument. De berättar om 1880–talets litteraturvärld, men också om det vardagliga livet i Hörby.
Victoria Benedictsson och Axel Lundegård skrev till varandra under ett sanningsmotto. Under 1880–talet var det naturalism och realism som var det nya idealet. Det var sanningen om människorna man ville förmedla – allt ifrån personporträtt till relationer. Det krävde studier av verkligheten. De uttryckte det själva som om de skrev med kniven mot strupen. De gav och tog av varandra exempel som de kunde använda sig av i sitt författande. Objekten var de själva, deras familjer och andra Hörbybor.
För Victoria Benedictsson innebar det stora känslomässiga uppoffringar. Frågan är om det inte var i egenskap av sin pseudonym Ernst Ahlgren som hon vågade. Den mer radikale Axel Lundegård led inga sådana kval.
Till en början betydde Axel Lundegård allt för Victoria Benedictsson. Han blev, vid sidan av analyserna av Hörbyborna, också en vän att vända sig till när orken tröt och livsmodet sjönk.
Hela familjen Lundegård hade flyttat till Hörby 1881 i samband med att fadern, Evald Åkesson–Lundegård, installerades som kyrkoherde i församlingen. Det var bara torget som skiljde Victoria Benedictssons hem på Råbygatan från prästgården där familjen Lundegård bodde. I sin strävan att bli en erkänd författare, föll det sig naturligt för Victoria Benedictsson att rikta sitt intresse mot familjen Lundegård, och då speciellt mot Axel. Benedictsson utsåg honom till den intelligentaste i Hörby. Han blev en allierad och den samarbetspartner Victoria Benedictsson behövde. Tillsammans skulle de slå sig fram som författare och skapa sig en karriär.
Axel Wilhelm Lundegård (1861–1930) var son till prästen Evald Åkesson–Lundegård (1827–1915) och hans hustru Ida Lundegård, f. Hallberg (1830–1898).
Axel Lundegård blev efter studentexamen i Lund författare och tidningsman. Med novellsamlingen ”I gryningen” debuterade  han1885. Tillsammans med Victoria Benedictsson skrev han skådespelet ”Final” samma år. ”Elsa Finne” från 1902 är en roman om Victoria Benedictsson gjord utifrån texten i hennes ”Stora bok”.
Med åren blev Axel Lundegårds bokproduktion tämligen omfattande. Minst 25 böcker gavs ut, likväl är han mest känd för sin utgivning av Victoria Benedictssons efterlämnade brev och texter. Dessa utkom postumt och hade testamenterats till honom.

Axel Lundegård. Författarkollega och vän till Victoria.

Axel Lundegård, prästsonen från Hörby. Han var Benedictssons författarkollega och vän. En gissning är att fotot är från 1886 och det porträtt som Victoria då fick av honom.

   
   

Axel Lundegård, prästsonen från Hörby som var Victoria Benedictssons författarkollega och kamrat. Fotograf och årtal okänt.

Victoria Benedictsson var en flitig gäst i prästgården sedan familjen Lundegård flyttat in där. Naturligtvis var det Axel Lundegård som var av intresse för Benedictsson. Men Victoria fann också en nära vän i Axels mor Ida Lundegård. Det var ofta som Victoria låg på schäslongen hemma hos Ida och pratade ut. 

Besöken i prästgården sågs inte med blida ögon av Victorias make Christian Benedictsson. Han förbjöd henne att gå dit och han förbjöd Axel att komma och besöka henne i den lilla bokhandeln som hon hade inrymd i postmästarhemmet. Postmästaren talade emellertid för döva öron. 

Familjeförhållandena i prästgården var komplicerade och det hände mer än en gång att Victoria fick reda upp situationen. Detta kan man läsa om i Stora boken och i breven mellan Axel och Victoria. 

Axel Lundegård hade två bröder, Karl och Justus. Karl blev tidningsman och Justus blev konstnär. I familjen fanns också systern Sofi Lundegård. Även hon kom att ägna sig åt författarskap och skrev bl a under pseudonymen af Vess. 

Evald Lundegård tog initiativet till att renovera Hörby kyrka, vilket skedde 1888. 

Nedan följer bilder på familjen Lundegård. Tyvärr ingen på Ida Lundegård. Axel Lundegård syns i avdelningen här ovan.

Om någon har ett foto på Ida är vi tacksamma om vi får visa det här. Kontakta oss här

   
   

Justus Lundegård. Bror till Axel Lundegård, Victoria Benedictssons kamrat och författarkollega. Justus var erkänd konstnär.

Evald Lundegård, kyrkoherde i Hörby församling. Far till Axel Lundegård.

   
   

Sofi Lundegård, författare. Syster till Axel Lundegård.

Karl Lundegård, tidningsman och författare. Bror till Axel Lundegård.

   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

Gustaf af Geijerstam

Nära vän till Victoria

Gustaf af Geijerstam var ledande inom "Det unga Sverige". Det föll sig naturligt att Victoria Benedictsson träffade honom i Stockholm 1885/86. De hade redan, genom brev, kontakt med varandra.

Gustaf och hans hustru Nennie kom att bli nära vänner till Victoria. När deras förstfödde kom till världen döptes han till Ernst efter Ernst Ahlgren.

Det var Geijerstam som erbjöd Victoria att komma till deras hem på Foglarö i Stockholms skärgård efter den nedgörande recensionen i Politiken av Fru Marianne. Här fick Victoria möjlighet att vila upp sig.

Vänskapen var både på gott och ont. Victoria fick prata ut hos Geijerstam, men hon fick också Gustaf att förse henne med en dödlig dos morfin. För henne blev det en trygghet att veta att hon nu kunde få avsluta livet utan plågor och risk för att misslyckas.

Geijerstams och Benedictssons brevväxling är bevarad för eftervärlden och har nu gjorts tillgänglig i Litteraturbanken:

http://litteraturbanken.se/#!forfattare/GeijerstamN/titlar/ Korrespondens/info/faksimil

Författaren Gustaf af Geijerstam. Nära vän till Victoria Benedictsson och ledare för det ”Unga Sverige”.
Fotograf okänd: u.å.

   
   

Nennie af Geijerstam med sonen Ernst. Han fick namn efter Ernst Ahlgren. Fotograf okänd. 1886.

Många gånger injiceras morfin. Men morfinet som Victoria och även Nennie stoppade i sig var s. k. morfinrutor.
Foto 2013: © Fred Lundberg.

Morfin (summaformel C17H19NO3) är ett kraftigt smärtstillande och sömngivande läkemedel ingående i gruppen opioider. Morfin utvinns ur opiumvallmo och namnet kommer från drömmens gud, Morfeus, i den grekiska mytologin. Morfin isolerades först 1804 av tysken Friedrich Wilhelm Adam Sertürner.

Morfin har en rad effekter på centrala nervsystemet och på muskulatur. Bland annat orsakar morfin eufori (vid höga doser), smärtlindring och har även en muskelrelaxerande effekt. Preparatet har dock en rad nackdelar, bland annat är morfin starkt vanebildande och individen i fråga utvecklar snabbt tolerans och ett fysiskt beroende. Dessutom är morfin likt barbiturater i den meningen att det hämmar andningen, och kan därmed vara mycket farligt vid felaktig användning.
Morfinfakta: Källa Wikipedia.

   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Margrethe Ekström

Victorias äldsta syster, född Bruzelius 

Margrethe Ekström, född Bruzelius, var Victoria Benedictssons äldsta syster. Victoria hade ett speciellt förhållande till henne. Åldersskillnaden mellan de båda var stor och Victoria såg henne mer som en mor.
Margrethe gifte sig med Christian Ekström, familjens informator. De bosatte sig i Hårderup i närheten av Bjärsjölagård. Hit flyttade så småningom hela familjen Bruzelius. Victoria Benedictsson bodde alltså under tidiga tonåren hemma hos Margrethe.
Christian Ekström dog i unga år och Margrethe fick ekonomiska svårigheter med att behålla gården. Victoria hjälpte henne då ekonomiskt.
Det finns en del brev bevarade som Victoria skrev till sin syster, både publicerade och opublicerade.
En för många okänd uppgift är den att Margrethe var nästintill döv efter att ha insjuknat i mässling som barn. Hon använde sig av en stor hörlur, eller så fick man skriva på lappar till henne.

Victoria Benedictssons äldsta syster Margrethe Ekström.
Datering: 1866. Fotograf O. Petterssons fotografiska Atelier. Malmö. Fotot kan vara tagit samtidigt med fotot av Victoria ”Konfirmand och 16 år”

   
   

Victorias syster, Margrethe Ekström född Bruzelius. 1862.

Fotoateljé på Västergatan nr 437 och 438 i Malmö. Fotograf: Hilda Sjölin, Västergatan nr 437 och 438 i Malmö. 

Framsidan/Baksidan.
Ch. Margrethe Ekström, Syster till Victoria Margret Ekström 1862. Sedan följer kladd över vart annat som säger:
Victoria, Victoria Maria, Victoria Maria Bruze, Hilda Sjölin Malmö, Vestergatan Numero, Fyrahundratretiosju och Trettioåtta, Cathrine Wahlberg Cathrine, Wahlberg Wahlberg Cathrine, Wahlberg Cathrine Wahlberg, Cathrine Wahlberg Cathrine, Wahlberg Cathrine, Wahlberg, Cathrine Wahlberg Cathrine, Wahlberg Cathrine Wahlberg Cathrine.
Övrigt:
Nämnda Victoria Maria Bruzelius var Margrethes syster och gifte sig senare Benedictsson, författarinna under pseudonymen Ernst Ahlgren). Syster till Victoria är skrivet av Elisabeth B. (ingift i släkten 1940). Övrig text tror Birgitta Åkesson är skriven av Victoria Benedictsson, omkring 1873, men säkert före omkring 1877 då handstilen förändras. Birgitta har jämfört med brev skrivna av Victoria runt denna tid.
Varför namnet Cathrine Wahlberg var klottrat över hela baksidan på fotografiet är okänt, men det är troligen den C W som var förlovar med Frithiof Feuk. I ett odaterat brev (troligen från december 1870) skriver Victoria till väninnan Edla Bergvall: ”Det var ett dumt bref jag skref till dig ty det var ju så naturligt att du skulle komma på den idéen, det var endast den lilla "tradan" Chthrine Wahlberg (Frithiof Feuks fästmö) som skref så till mig, hon öfverser mig alltid med smeknamn det ena tokigare än det andra. ” Hon finns nämnd i ytterligare ett brev. Namnet är nog snarare skrivövning än identifiering av kortet. Det står systerns namn på de ställen man kan anta att de är identifiering.
   
   

Christian Ekström.
Datering: Före 14/7 1877 (då Christian avled). Fotograf: Okänd.

Baksidan:
Ekström Christian Ekström g.m. Margrethe Bruzelius (syster till Victoria). Övrigt: Gift med Margrethe, född Bruzelius, som var syster till författarinnan Victoria Benedictsson.

   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Ola Hansson

Nära vän och författare

Tio år efter Victoria Benedictssons födelse föddes inte långt ifrån Domme, men på andra sidan Anderslöv i byn Hönsinge på Rustgården, en pojke som fick namnet Ola Hansson.

Långt senare i livet, i egenskap av författare, blev han nära vän till Victoria Benedictsson.

Tillsammans med Axel Lundegård och Stella Kleve bildade de "Det unga Skåne", som en lokal variant på det" Det unga Sverige". Bland annat träffades man hemma hos Stella Kleve på Wetteryd 1886.

I Stockholm umgicks Victoria en del med Ola Hansson. Han delade rum med Axel Lundegård.

Ola Hansson är främst känd för sin "Sensitiva Amorosa". För den fick han skarp kritik. Det sårade honom djupt, så djupt att han ansåg sig tvungen att lämna landet. 1888 träffade han Laura Mohr i Köpenhamn. Paret gifte sig och förde ett flackande liv runt om i Europa. Båda led av psykisk sjukdom.

Delar av den brevväxling som han förde med Victoria Benedictsson finns i dag tillgänglig i hennes arkiv i Lund.

   
   

Ola Hansson, författare och vän till Victoria Benedictsson

Minnessten över författaren Ola Hansson. Rest intill Rustgården i Hönsinge, vilket var hans födelsehem. Foto ©. Birgitta Åkesson 2009.

   
   

Författarmöte vid Wetteryd 1886. Stående från vänster: Ola Hansson, Ellen Kruse och Hilma Benedictsson, Victorias styvdotter. Sittande Mathilda Kruse-Malling (signaturen Stella Kleve). Victoria och styvdottern Matti Benedictsson, senare gift Geijerstam. Ordningen på personerna är tveksam då det finns olika uppgifter beroende på var man läser.

Ibland kan information om denna bild ange att det är ett författarmöte vid Ringsjön – det är det inte. Wetteryd är den rätta platsen.

 
   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Helena Sophia (Fia) Bruzelius

Victorias mellansyster

Helena Sophia (Fia) Bruzelius var Victoria Benedictssons mellansyster. Uppgifterna kring Fia är knapphändiga. Hon förekommer några gånger i breven mellan Victoria och Axel Lundegård och då i samband med Victorias uppgörelse med maken Christian Benedictsson. Av Victorias beskrivning verkar Sofia ha varit en kvinna med skinn på näsan.
Fia förblev ogift och det sägs att hon var alkoholiserad på ålderns höst, vilket det emellertid saknas skriftliga stöd för.

Victorias syster, Helena Sophia (Fia) Bruzelius

Fotoateljé, Västergatan No 437‐438 i Malmö. Fotograf: Hilda Sjölin, Vestergatan No 43738 i Malmö.

Baksidan:
Margrethe Ekström förr Bruzelius, Victorias syster Troligen Helena Sofia Bruzelius, Victorias syster. Notera att namnet på baksidan är skrivet med blyerts och det verkar ha varit något tidigare skrivet utsuddat bakom. Samma bild finns i Victoria Benedictssons arkiv i Lund, där identifierad som Helena Sofia Bruzelius. Kommentaren i blyerts om att det troligen är Helena Sofia Bruzelius är min kommentar (Staffan Benedictsson).
   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Marie Benedictsson

Syster till Christian Benedictsson

Under åren som änkling tog Christian Benedictssons syster Marie Benedictsson hand om alla barnen från Christians första äktenskap. Marie bodde då i Postmästarhemmet på Råbygatan.
När Christian gifte om sig med Victoria fick barnen, Uno, Anne Charlotte "Dodott", Knut, Hilda och Mathilda "Matti" en styvmor. För Victoria var det mer eller mindre en chock att träda in i den nya rollen.
Marie bodde fortfarande kvar i huset och de båda kom inte alls överens. Av Victorias beskrivningar till sin syster Margrethe framgår det att Marie styrde och ställde med järnhand.

Marie Benedictsson (1833-1891)

Fröken Marie Benedictsson (1833-1891), syster till Christian Benedictsson.

Förmodligen fotoateljé i Hörby. Fotograf: Troligen J. M. Lindstedt. Datering: Efter 1870 då den troliga fotografen etablerades

Baksidan: Fröken Marie Benedictsson, (Syster till Christian Benedictsson)

Övrigt: Min tro (Staffan Benedictsson) om att fotot är J. M. Lindstedt är baserat på den stol Marie sitter på. Även om man ser ytterst lite av själva stolen passar det in på en stol, som Lindstedt hade. Jämförelsekortet saknar också fotograf, men fotografen är identifierad med hjälp av kortet på marskalkerna vid Christian och Victorias bröllop 1871.
Jag skulle dessutom tro att den är tagen nära 1871, om inte till och med samtidigt som bilden på Christian och den på marskalkerna.

   
   

Marie Benedictsson (1833-1891)
Fotoateljé i Malmö. Fotograf: C. M. Tullbergs fotoatelier i Malmö, Etablerad 1857 såsom Malmös första fasta fotograf.

Baksidan:
Faster Marie Benedictsson, syster till Christian.
   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Uno Benedictsson

Victorias äldsta styvbarn

Uno Benedictsson, som inom familjen kallades för Dick, var Victorias äldsta styvbarn.
Uno gick i faderns spår. Han utbildade sig inom postväsendet och blev sedermera postmästare i Mora och därefter i Umeå.
Uno var den första i Hörby som införskaffade sig en cykel!
 

Så här skriver systern Matti till sin fästman Karl af Geijerstam den 13 april 1887:
… – Uno har nu köpt sig en bicycle o är så förtjust som ett barn i den. Det är den förste som har egts i Hörby så den beundras ofantligt o här här folk jemt som skall se det underliga djuret. Måtte han nu inte bryta nacken af sig!…

   
   

Johan Uno Benedictsson (1857-1943). Anne Charlotte Benedictsson (1859-1934). Datering: 1867.
Fotoateljé i Malmö, Fotograf: Carl Magnus Tullberg i Malmö. Etablerad 1857 såsom Malmös första fasta fotograf.
Baksidan: Uno och Anne Charlotte Benedictsson. 1867.

Baksidan: Uno och Anne Charlotte Benedictsson 1867. Övrigt: Jämför med bilden ovan på fastern Marie Benedictsson, som bodde hos familjen när kortet på Uno och Anne-Charlotte togs. Kanske var hon med när fotot togs.

   
   

Johan Uno Benedictsson (1857-1943).

Fotoateljé på Grönegatan 15 i Lund. Fotograf Berndt. A. Lindgren i Lund. Verksamheten etablerades 1865 av Georg Gleerup och övertogs av Berndt A Lindgren 1/1 1875.

Datering: Efter 1875, Troligen efter 5/3 1878.

Baksidan:
No 5. Uno Benedictsson.
Övrigt: Dateringen i detta fall är fotografens etablering 1875 och det faktum att Uno inte ser direkt äldre ut på detta foto än vad han gjorde på de två andra fotona på honom av B A Lindgren, snarare yngre. Men samtidigt har Uno skrivit No 3 på det andra kortet men No 5 på detta, så kanske är detta taget något senare. Det andra fotot där det står No 3 är troligen taget 5/3 1878, därför borde detta med texten No5 vara taget efter 5/3 1878.
   
   

Johan Uno Benedictsson (1857-1943).
Fotoateljé vid Bantorget i Lund. Fotograf Sjöberg och Pettersson (K A Sjöberg), Bantorget i Lund.

Baksidan:
Uno Benedictsson, Farfar Uno

   
   

Johan Uno Benedictsson (1857-1943).
Fotoateljé vid Amagertorg 25 i Köpenhamn. Fotograf: Christensen & Morange, Amagertorv 25, Köpenhamn.
Datering: 1888 (troligen mellan 21/2 och 4/3)

Baksidan:
Uno Benedictsson 1888. Farfar Uno Benedictsson.
Övrigt:
Det finns minst en bild på systern Matti och minst två på styvmodern Victoria tagna av samma fotograf. 21/2 – 4/3 1888 var flera eller alla syskonen på plats i Köpenhamn. 19/3 1888, Besökte Victoria fotografen. Det verkar inte som om barnen är kvar där då. Troligen lät både Uno och Matti fotografera sig samtidigt under tiden 21/24/3. (Information ur Victoria Benedictssons almanacka 1888 meddelad av Birgitta Åkesson).

   
   

Johan Uno Benedictsson (1857-1943).
Fotoateljé på Grönegatan No 264 i Lund.
Datering: Troligen 5/3 1878, annars 1875-1880 Fotograf: Berndt. A. Lindgren i Lund.

Verksamheten etablerades 1865 av Georg Gleerup och övertogs av Berndt A Lindgren 1/1 1875.

Baksidan:
No 3. Uno Benedictsson.

Övrigt:
Victoria skriver i sin almanacka 1878 att hon, Christian och Anne-Charlotte var i Malmö 4/3 1878 och att de dagen efter (5/3) åkte till Lund, där hon lät porträttera sig. På UB i Lund finns ett kort på Victoria, Uno och Elisabeth och en kopia av det gjord av J. M. Lindstedt i Hörby. Uno bodde under en tid i Lund och var anställd vid posten där.

   
   

”King” Uno och Marias mops. Datering: 22/12 1887-1891. Uno blev ordinarie postexpeditör 22/12 1887 i Skövde och sedan motsvarande tjänst i Kristianstad 1891.

   
   

Uno och Maria benedictsson med vänner i Skövde.
Tre okända. Till v. Maria Benedictsson, född Samsioe (1863-1951). Till h. Johan Uno Benedictsson (1857-1943)

   
   

Johan Uno Benedictsson (18571943). Unos söner: Stellan Benedictsson (18911972). Birger Benedictsson (18991960). Ragnar Benedictsson (19011975). Fotoateljé: Almgrens Hoffoto, Hälsingborg.

   
   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

Anne Charlotte Benedictsson Victorias äldsta styvdotter

Anne Charlotte Benedictsson, gift Ljungberg, var Victoria Benedictssons äldsta styvdotter. 1880 gifte sig Anne Charlotte med Gustaf Ljungberg. Ljungberg var lantbrukare och familjen bodde i Annelund utanför Helsingborg.  Bröllopet mellan Anne Charlotte och Gustaf är väl dokumenterat av Victoria, både i hennes almanackor och i brev. Förberedelserna var många och festligheterna varade i hela fyra dagar.

Victoria berättade för väninnan Hilma Hagelbäck (kantorns dotter i Hörby) om festligheterna. Värt att lägga märke till är det klänningstyg som Anne Charlotte fick av Charles de Quillfeldt, vilket grämde Victoria.

Brevet är renskrivet av Staffan Benedictsson här till höger. Originalet finns i Victoria Benedictsson arkivet i Lund.

Klicka på miniatyrsidan så får du upp dokumenten i full storlek.

   
   

Victoria med styvdottern Anne-Charlotte "Dodott" omkring 1879. Fotograf J. M Lindstedt Hörby.

Victoria skriver i sin almanacka 1878 att hon, Christian och AnneCharlotte var i Malmö 4/3 1878 och att de dagen efter (5/3) åkte till Lund, där hon lät porträttera sig." "Personerna på fotot är från vänster till höger. Victoria Benedictsson, Elisabeth Benedictsson och Uno Benedictsson. Uno var Victorias styvson. Elisabeth var kusin till Uno. Hon var även dotter till Johannes Benedictsson, postmästare i Höör, bror till Victorias make Christian Benedictsson. Fotograf B. A. Lindgren, Lund. Verksamheten etablerades 1865 av Georg Gleerup och övertogs av Berndt A Lindgren 1/1 1875.

   
   

Elisabeth Benedictsson (1959-1933), dotter till Christians Bror, postmästaren Johannes Benedictsson i Höör. Anne-Charlotte ”Anna” Benedictsson (1859-1934). Troligen 5/3 1878.

Fotoateljé på Grönegatan No 264 i Lund. Fotograf: Berndt. A. Lindgren i Lund. Verksamheten etablerades 1865 av Georg Gleerup och övertogs av Berndt A Lindgren 1/1 1875.

Baksidan: Fröknarna Anna och Elisabeth Benedictsson

Övrigt:
Victoria skriver i sin almanacka 1878 att hon, Christian och Anne-Charlotte var i Malmö 4/5 1878 och att de dagen efter åkte till Lund, där hon lät porträttera sig. På UB i Lund finns ett kort på Victoria, Uno och Elisabeth och en kopia av kortet gjord av J. M. Lindstedt i Hörby. Detta kort och jämförelsekortet nedan på Uno är troligen från samma tillfälle. Uno bodde under en tid i Lund och var anställd vid posten där.

   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Knut Benedictsson Victorias näst yngsta styvbarn

Knut Benedictsson var näst yngsta barnet bland Victorias styvbarn. Även han gjorde sig en karriär inom postväsendet och arbetade som postexpeditör. Han bodde huvudsakligen i Helsingborg.
Han nämns endast sporadiskt i de skriftliga källorna, men det finns ett brev bevarat som Victoria skrev till honom 1884. Victoria läxar här upp den unge studenten. Brevet som är i släkten Benedictssons privata ägo har renskrivits av Staffan Benedictsson. Det har tidigare offentliggjorts i boken ”In till döden trött”.

Klicka på miniatyrsidan så får du upp dokumenten i full storlek.

   
   

Knut Benedictsson (1864-1929).

Fotoateljé vid Sundstorget i Helsingborg. Datering: Efter 1/9 1904 då fotografen etablerades Troligen efter 1911 eftersom fotografen även hade filial i Kristianstad, men i en förteckning som tar upp fotografer 1911 finns han inte med.
Före 9/6 1929 då Knut avled. Fotograf: Salfon Jonatan Almquist, Sundstorget 5 i Helsingborg. Etablerad 1 /9 1904

Baksidan: Carl Axel Samsioe. Bror till farmor Maria. Knut Benedictsson – bror till Uno. En släkting till Matti har en nästan likadan bild identifierad som Knut /Staffan B

Tillägg april 2013:
Det är helt fastställt att det är Knut Benedictsson sedan den nuvarande ägaren till Knuts hus i Helsingborg "Villa Julia" har berättat för mig (Staffan Benedictsson) att det är hennes ytterdörr som syns i bakgrunden.

Övrigt:
Elisabeth Benedictsson (ingift 1940) har identifierat detta som makens, Stellans, morbror (eller rättare sagt Stellans son. Åkes farmor Marias bror). Men bilden föreställer i själva verket Stellans farbror Knut Benedictsson. Detta är fastställt i och med att en släkting till Knuts syster Matti har en bild som är från samma fototillfälle och har identifierats såsom Knut. Dessutom är bilden tagen i Helsingborg där Knut bodde. Ringen på ringfingret ser ut att vara den ring som finns kvar i släkten och som har tillhört Victoria Benedictsson, detta är bevisat genom jämförelse med ett sigill i Victoria Benedictssons arkiv.

   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Hilda Benedictsson Victorias styvdotter

Hilda Benedictsson var styvdotter till Victoria Benedictsson. Om henne vet man väldigt lite. Hon förblev ogift och fadern, Christian Benedictsson, försörjde henne hela sitt liv.


Förhållandet till styvmodern Victoria var spänt, sedan Hilda låtit obehöriga manuskript gå runt bland vänner och bekanta.
Victoria hade som motto att skildra sanningen, direkt ur verkligheten. Hon använde sina nära och kära som studieobjekt


När de upptäckte sig själva i hennes karaktärer blev de rasande. Victoria kunde inte förstå deras ilska. Inte minst var hon rasande på Hilda som sviket sitt löfte om att inte visa manus.


Det sägs att en av personerna på fotot från Wetteryd 1886 föreställer Hilda, men det är tveksamt om Victoria lät henne deltaga i författarmötet.


Däremot är det mer troligt att det är Hilda som är med på fotot med Christian, Matti och två av hennes söner. Hilda syns längst upp till höger i bild.

Christian på lite äldre dagar, tillsammans med döttrarna Matti och Hilda (stående), samt sönerna Torsten och Gunnar af Geijerstam. Datering: Christian dog 1899-07-16 i Hörby, så bilden måste vara tagen före det. Torsten föddes 1989-02-13 och Gunnar 1895-07-27. Gunnar ser ut att vara minst ett par år, så en datering 1897-1899 känns rimlig.

   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Hilma Benedictsson Victorias biologiska dotter

I äktenskapet med Christian Benedictsson födde Victoria två döttrar. Hilma såg dagens ljus 1873 och tre år senare, 1876, kom Ellen till världen.
Victoria nämner ytterst sparsamt något om sina döttrar i det efterlämnade materialet. Ellen, som dog endast några dagar efter dopet, talas det inte alls om, och Hilma förekommer främst i brev mot slutet av Victorias levnad. Då rör det uteslutande bråk om vem som skulle betala för Hilma.
Ingen av döttrarna var önskade och Victoria var påtagligt känslokall mot Hilma under hennes uppväxt.

Styvdottern Matti fångade situationen när hon skrev till sin fästman.

Karl af Geijerstam:
"Hittills har hon inte hyst den minsta moderskänsla för henne, förr leda. Hilma föddes två år efter de blefvo gifta o då var hennes känsla för Pappa redan qväfd o uttorkad derför hade hon ingen känsla för barnet. Det är inget godt gry i Hilma så jag tror inte att hon kan blifva något för Mor."

Victorias biologiska dotter, Hilma Margareta Segerstéen född Benedictsson och Redaktör Gustav Segerstéen. Fotoateljé, Bandtorget 6 i Lund. Datering: Efter 1896. Fotograf: Lina Jonn.
Kallades i barndomen Hilma men senare i livet kallades hon Greta.
Kallades i barndomen Hilma, men senare i livet för Greta.
Victoria Benedictssons arkiv på handskriftsavdelningen på
universitetsbiblioteket  i Lund har inget exemplar av detta foto.
   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

Ellen Benedictsson Victorias biologiska dotter
Utdrag ur boken ”In till döden trött”. Levnadsteckning över Victoria Benedictsson av Birgitta Åkesson.
 

Informationen kring Victorias dotter Ellen är väldigt sparsam. Den återfinns i annotationsalmanackan för år 1876 och bland Victorias anteckningar från innan självmordet. I slutet av januari det året dog Victorias egen far Thure Bruzelius. Victoria var då gravid med Ellen.  Insprängt mellan budskapet om faderns död och fram till Ellens födelse i juli kan man se ett schema som Victoria följde slaviskt. Anteckningarna är på franska. Axel Lundegård och många fler med honom har tolkat det som att Victoria under perioder lät svälta sig.  Av de självbiografiska anteckningar som återfanns på skrivbordet på hotell Leopold i Köpenhamn efter Victorias självmord, kan vi utläsa att hon den 13 januari 1876 började svälta sig. I juni slog hon om taktik. Anteckningarna stödjer det man kan misstänka genom hennes dagbok. Varför hon genomförde denna självdestruktiva handling kan vi bara spekulera över.  I dagboken antecknade hon den 22 juli: Ellen föddes. Den 12 augusti skrev hon: att Ellen döptes. Fyra dagar senare läser vi: Ellen dog. Ytterligare två dagar senare: Ellen begrovs. Den 20 augusti gick Victoria i kyrke och träffade också då sin själasörjare, prästen Edstrand. Den enda vi kan notera i samband Ellens död är ett kraftigt, tjockt svart streck i bläck som hon drog i dagboken dagen då Ellen dog.  Men vi kan inte bara lämna frågan kring Ellens död och det tjocka, svarta strecketutan att påpeka några underliga omständigheter. Ellen dog endast fyra dagar efter dopet. Det finns inga uppgifter i arkiven om att Ellen först döptes genom ett så kallat nöddop.

Alltså finns det ingenting som tyder på att hon skulle ha varit sjuklig när hon kom till världen. Tiden mellan födelsen och dopet tycks i alla avseende vara den normala för vad som var brukligt för den här tiden. Utifrån dessa uppgifter finns det inget som säger att Ellen skulle ha farit illa av Victorias sätt att behandla sin kropp under graviditeten.  Enligt rådande sed skulle modern bli kyrktagen, det vill säga inte längre bli betraktad som oren, mellan 40-60 dagar efter barnets födelse. Det finns inga noteringar som anger att dopet skulle ha skett i hemmet, vilket innebär att Victoria inte var med på det egna barnets dop. Victoria blev kyrktagen två dagar efter Ellens begravning. Det är med andra ord inte ens säkert att Victoria var med på Ellens begravning. I sin biografi över Victoria Benedictsson skriver Ellen Key att Victoriaberättat att när Ellen begravdes kände hon ingen sorg – endast lättnad. Ämnet var svårt för Victoria att prata om och blicken svartnade och läpparnes linier blefvo järnhårda.

Det sparsamma källmaterialet gör att vi inte kan finna några klara svar på funderingarna. Det enda vi ser är ett tillsynes helt normalt förlopp mellan födelse och dop. Om Victoria själv var den bidragande orsaken till flickans död, genom att hon lät svälta sig eller genom någon annan handling, är frågor som förblir obesvarade.

För den som vill veta ännu mer om Victorias biologiska döttrar rekommenderar vi att läsa ”In till döden trött” Victorias egna anteckningar kring dottern Ellen, nedtecknade strax innan självmordet. Värt att notera är att Ellen föddes samma datum som Victoria tog sitt liv.
   
   
 

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Georg Nordensvan Författare och kritiker

I Stockholm 1885 fick Victoria träffa personer som hon under en längre tid haft brevkontakt med. Georg Nordensvan, författare och kritiker, var en av dem. Victoria beskrev honom i ordalagen
"Han ser bra ut. Det är en präktig figur – men så nervös: – Det är en frestelse, – jag vet ännu icke till hvad! Till psykologiska experiment. Jag skulle vilja rycka i dessa känsliga nervtrådar, med vetenskapsmannens intresse, studera hvar rörelse. Jag känner mig dragen till honom. Hvarför vet jag ej. I umgänget med denna menniska måste motsägelsen i min karaktär komma fram. Det är mitt sämre jag, det är skådespelerskan i mig…"
Hemma i Hörby vintern 1886 fortsatte brevväxlingen mellan Georg Nordensvan och Victoria. Mycket riktigt drog hon nu extra i Georgs "känsliga nervtrådar" och lät honom få veta, att nu sedan de träffats så "finns det en viss samhörighet dem emellan".

Samhörigheten grundade hon på deras gemensamma nedtryckta sinnesstämning. Brevet avslutas därför med "att nu kan de sjunga ut" för varandra.
Om Georg Nordensvan sjöng ut, vet vi inte. Hans brev finns inte tillgängliga. Han tillhörde skaran som tog tillbaka sina brev efter Victorias död. Däremot vet man att Victoria ”sjöng ut”. Hennes brev till Nordensvan är bevarade. Om hon var ärlig mot honom, eller bara såg honom som ett psykologiskt experiment, där hon försökte få honom att öppna sig för sina författarstudier, det kan vi inte veta, men breven som sådana ligger i hennes arkiv, väl värda att få lyftas fram i studiet av Victoria Benedictsson som människa.

Vill du veta mer om Georg Nordensvan? Hans-Georg Wallentinus, ättling till Nordensvan har skrivit mer om honom.

Klicka på miniatyrsidan här till vänster så får du upp dokumentet i full storlek. PDF-fil 1,35 MB.
   
   

   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Damerna Wrang och Weibull Två av Hörbys finare damer

Victoria Benedictsson förde dagboksanteckningar i så kallade annotationsalmanackor. När hon började med detta är oklart, men alla från åren 1876-1888 finns bevarade. Almanackorna är fyllda av personer som hon umgicks med, eller träffade genom sitt författarskap.
När det gäller författare, förläggare, eller andra mer kända kulturpersonligheter är det ofta ganska lätt att plocka fram bilder, men när man stöter på personer i den nära omgivningen blir frågetecknen många.

I släkten Benedictssons privata samling finns t ex två foton på två av Hörbys finare damer från tiden – mamsell Weibull och mademoiselle Wrang.
Förhållandet till Victoria är svårt att utröna. Båda besökte Victoria och hennes familj, och omnämns i hennes almanackor, men mycket längre än så kommer man inte.
   
   
   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Nils Bruzelius Victorias farfars far

Nils Bruzelius (17091788), Victoria Benedictssons farfars far. Denna bild finns i Nils Bruzelius herdaminne och anges där som ett oljemålning tillhörande fältläkaren A. " F. Bruzelius i Österslöv. (Lunds stifts herdaminne, ser. 2 Biografier 3 sida 60.

Om Victorias egen farfar, som också han fick namnet Nils, kan man läsa följande:

"…Han hörde till den tredje generationen präster i släkten. Han graduerades, prästvigdes och blev en tid faderns medhjälpare. Sedan blev han skolman, först i Malmö, sedan Karlskrona och sist i Ystad . Därefter utnämndes han till kyrkoherde i Västra Tommarp. 20 år efter faderns död blev han häradsprost. Carlquist skriver, det synes inte lida något tvivel att det koleriska och det häftiga lynne , som hade varit så påfallande hos hans far och farbröder betydligt neddämpats hos Nils Bruzelius i Tommarp. Han var vida mer balanserade än de nämnda. Han levde i bästa samförstånd med sina församlingsbor…"

Som barn och ogift bar Victoria Benedictsson efternamnet Bruzelius. Släktnamnet sägs komma gårdsnamnet Brusås, strax SO om Värnamo, där stamfadern och bonden Lars Nilsson bodde. Nils, en av hans söner utbildade sig till kyrkoherde. I samband med detta tog han efternamnet Bruzelius.

Under nästan 200 år var släkten Bruzelius representerade bland Lunds stifts prästerskap.

På bilden ser vi Victoria Benedictssons farfars far Nils Bruzelius (1709-1788). En from man kan tyckas vid en första anblick, men det berättas historier kring honom som bekräftar hur Victoria själv valde att berätta om sin Bruzelianska släktgren. De var temperamentsfulla och koleriska.

Om Nils Bruzelius kan man läsa:
"…han blev kyrkoherde i Trelleborg, 1749. Samma år hade Bruzelius sällskap skällt ut och pryglat gästgivaren i Klörup. Men vid tinget blev han frikänd. Den vedehäftige prosten i Elmgren i Bårslöv skriver senare om Nils Bruzelius: Han har både nappat och klappat Trelleborgsborna. Vid hans ankomst var byn uppfylld av med en stor del elakt, vrångt och uppstudsigt folk och slödder, dels med förmaningar och hotelser, dels med duktigakäppslängar har han så förödmjukat dem, att de icke mer dristat att                       säga emot honom"… Domprosten Petrus Munck skrev till en vän om Nils Bruzelius:"Om han varit något rustande i yngre år, viste han sorg däröver i ålderdomen. Var en ferm man, därför många ovänner, annars i botten ärlig mot vänner."Nils första hustru var Hedvig Juliana Sture, hon var dotter till prosten Arvid Sture i Gudmuntorp. Hon födde 10 barn, 7 söner och 3 döttrar. Hedvig Juliana dog 51 år gammal. Den 64-årige Nils gifte om sig med den 20-åriga Catharina Maria Mayer och hon blev mor till två pojkar.…"

http://www.johnanders.se/mariannes-slaekt.html

Mer utförligt om tumultet på gästgivaregården i Klörup kan man läsa i Byahornet 4-5 2008  www.byahornet.se
Direktlänk till PDF-filen 

Victoria beskrev sin egen far Thure Bruzelius som både häftig och melankolisk. Hon trodde sig ha ärvt något av hans sinnelag. Med tanke på hur man omtalar tidigare generationer Bruzelius är det inte osannolikt att hon hade rätt, till viss del.

   
   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Nils (Nicolaus) Bruzelius Victorias farfar
   
   

Victoria Benedictsson härstammade på faderssidan från släkten Bruzelius. Victorias farfar var den omtalade kyrkoherden och kontraktsprosten Nils (Nicolaus) Bruzelius i V. Tommarp, strax norr om Trelleborg.

N. Loven omtalar i boken ”Folklivet i Skytts härad” Benedictssons farfar som den ”livlige och flinke gubbe” som ledde jullekarna i sin prästgård.

Nils Bruzelius var gift men Charlotta Sommar. Tillsammans fick de 15 barn. Victorias egen far Thure Bruzelius kom till världen 1801, och var den siste parets stora barnaskara.

Nils Bruzelius ligger begravd på V.Tommarps kyrkogård. Gravvården är både speciell och sevärd. Runt om den stora stenen har man låtit resa en ring av mindre stenar. Alla symboliserar de vart och ett av de Nils Bruzelius barn som överlevde födslen, vilket var 11 stycken. En sten representerar alltså Benedictssons egen far Thure.
Foto © Birgitta Åkesson 2015.

   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

Ellen Key Nära vän till Victoria

Ellen Key var nära vän till Victoria Benedictsson. Victoria träffade henne i Stockholm vintern 1885-1886. Sommaren 1886 gästade hon hemmet i Hörby. De båda kvinnorna inledde därefter en omfattande brevväxling. Breven är utlämnande och det finns en del som menar att det fanns ett lesbiskt förhållande dem emellan. Hur det än låg till med den saken var Ellen den person som Victoria vände sig till med sitt mående under den sista tiden innan självmordet. Breven förvaras i Kungliga biblioteket. Axel Lundegård har i "Dagboksblad och brev" återgett några av dem.

   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

 

Blandat som inte fått en egen presentation Känd fotograf i Danmark
Fotograf Georg Emil Hansen

Fotograf Georg Emil Hansen (12 maj 1833 Næstved – 21. december 1891 på Frederiksberg) var en fotograf, der var en af fotografiets pionerer i Danmark i anden halvdel af 1800-tallet. Han fotograferade bland annat även Victoria Benedictsson.

   
   

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fotograf Georg Emil Hansen

Fotograf Georg Emil Hansen.
Här i lite äldre år gjort ett självporträtt.

 

   
   
A.J. Bruzelius Fyra generationer 1892

A.J. Bruzelius – Eventuellt Arvid Johan Bruzelius (18311901), kusin till Victoria Benedictsson. Datering den 18/7 1871. På fotots baksida står: Secreterare A. J. Bruzelius d. 18 Juli 1871

Fotograf W.A. Eurenius & P. L. Quist, Regeringsgatan No 18, Stockholm Hovfotografer, Regeringsgatan 18. Inneh. Wilhelm Abraham Eurenius och Ludvig Quist. Deras ateljé var bland de första svenska professionella fotograferna i Stockholm. Prisbelönta i Dublin 1865 och Paris 1867. Var verksamma ännu 1876.

Fyra generationer 1892.
Stellan Benedictsson, Cicilia Asp, Maria Benedictsson, Mariana Ljungberg

   

Till toppen av sidan och snabblänkarna

Tillbaka till Victoriasidan

 

Tillbaka till Victoriasidan

Kontakta oss här Senaste uppdateringarna Upphovsrätt